Hörneå bys hemsida www.becken.se
Bruket i Leo Karlssons karta
Här återkommer Leo Karlssons karta från 1842 (bild 1). Kartans bakgrund är beskriven i tidigare artiklar, exempelvis via denna länk eller i andra artiklar i vänstermarginalen.
För att uppskatta denna artikel måste man ha ett särskilt intresse för lokal bygdekultur och gamla kartor. Många läsare torde inte räkna sig till denna kategori och hänvisas till andra artiklar via denna länk.
Denna artikel vänder sig främst till de som bor på Bruket i Hörnefors och har sin släktband därifrån. För dessa och för övriga uthålliga läsare berättas följande:
Bild 1. Karta öfver Hörnefors Bruk uti Umeå sn (socken), af Westerbottens län den 13 dagen i September Månad 1842. Avritad från "originalkarta" Lantmäteriet Umeå i april 1987 av; Elving Figaro, Leo Karlsson, Ingvar Hörnkvist. Signerad 1987-04-15 Elving Figaro.
I den föregående artikel studerades "gamgården" år 1842 - en gård som förmodas ha varit en "hörnpelare" i Hörne bys gamla historia.
Bild 2. Året är 1842 och samma karta som i bild 1 men förstorad på centrala delar. Järnbruket ses i centrum av kartan med förtydliganden detaljer. Vägnätet är markerat med lila färg.
I bild 2 omnämns Jonsson och Nordgren. Vid järnbruket behövdes en eldvaktare. Eldvaktaren har en egen täppa och även en gård som återkommer nedan.
Järnbruket i bild 2 var nyligen etablerat då lantmätare Jean Malmströms 1778 upprättade kartan i bild 3 inför kommande Storskifte i byarna Hörne och Bäcken.
Bild 3. Jean Malmströms karta 1778. Uppe till höger har platser för den kommande Brukskyrka och "Statarlängan" markerats, dagens vandrarhem. "Landsvägen från Ångermanland" tillkom på 1600-talet, markerad lila. Övriga vägar är prickade.
I bild 3 noteras fastigheten "C", vilken var ett så kallat Kronohemman, "som hörer under Hörnefors Bruks ägare" (se tidigare artikel, samt bild 7). Enligt kartan 1842 (bild 2) erbjuder denna gård odlingsmark för brukets arbetare.
Bild 4. Detaljer ur bild 3.
Järnbruket i Hörnefors inledde sin verksamhet vid det sena 1700-talet med en "hammare". Mer om bruket och dess utveckling finns att läsa under rubriksidan "Bruket". Strax nedströms hammaren fanns en vattensåg. På kartan 1778 har man förtydligat att sågen var "finbladig", med andra ord modern. Skillnaden mellan grovbladig och finbladig såg syftade på sågbladet där den tunnare och moderna finbladiga varianten gav högre utbyte med mindre mängd sågspån.
Bild 5. Boende på Bruket 1842. Kartans utsnitt är omedelbart norr om den i bild 2.
I bild 5 noteras nya namn, vilka kan jämföras med bild 6 och tabellen i bild 7. Räknat söderifrån noteras Abraham Nilssons hemman "B". Detta var ett skattehemman (se tidigare artikel) som 1778 ägdes av Nils Nilsson. Denne förmodas vara en far/förfader till Abraham Nilsson. Vi återkommer längre ned till Abraham Nilssons gård.
Strax norr om Abraham Nilsson ses "Erik Nils." (förmodas Erik Nilsson). År 1778 var detta en "backstuga" (bild 6). Möjligen var Erik Nilsson en bror till Abraham Nilsson?
Bild 6. Jämförande karta 1778 som den i bild 5. Uppe i högra hörnet utmed Hörneån noteras en "Tegelplats" där man kan förmoda att åns krökning sedimenterat bra lera som råvara för tegel. I övrigt se texten.
Erik Jonssons gård "C" (bild 5) hade byggnader i fyrkant med ett gårdstun, vilket antyder en större gård, likt Abraham Nilssons gård. År 1778 var gård "C" beskriven som ett skattehemman under Johan Ersson - men då littererad "E". En möjlig tolkning är att hemmanet "E" blivit köpt av kronohemman "C" - med andra ord Hörnefors järnbruk. Detta kan även förklara att eldvaktaren fått sitt torp i anslutning till samma gård (bild 5). I samma område ses "Bromans torp" och "Svedbergs dike". År 1778 bodde "Erik Ers Cattrina" i ett torp i detta område (bild 6). Därutöver fanns ytterligare en backstuga som hade oklart ägande "1 eller 4", där "1" är "Skattehemman A - Gamgården" och "4" är "Kronohemman D" (se tabell i bild 7).
Bild 7. Tidigare visad tabell, ett utsnitt ur Jean Malmströms utredning 1778 inför kommande Storskifte.
I mitten av kartan 1842 (bild 5) återfinns "Jan Pärs" (Pärsson?). Denna gård är littererad "A", vilket antyder att den sammanförts med skattehemmanet "Gamgården" (bild 7). Men, år 1778 var samma gård ett kronohemman littererat "D" som beboddes (arrenderades) av Johan Pärsson. Uttrycket "Jan Pärs" 1842 kan syfta på Johan Pärsson 1778.
Gården "D" ("Jan Pärs") omges även av två "gamla tomter" år 1778. Det verkar ha varit viss oreda i vem som ägde vad i byn Hörne. Möjligen kan Hörnefors bruk ha köpt "Gamgården" och till den lagt "Jan Pärs" gård. Järnbruket och omkringliggande mark börjar exploateras och därmed uppstår behov av tomter och boende för brukets smeder och övriga arbetare.
Bild 8. Jämförelse 1842 med 2025 och dagens E4.
Järnbruket i Hörnefors avvecklades och revs vid slutet av 1800-talet. Området i kartans norra delar 1842 har likheter med hur det ser ut idag (bild 8). I kartans södra delar har det istället tillkommit kvarter med bostadshus. En annan stor förändring är dragningen av E4 kring år 1960. Detta vägbygge genomkorsar Abraham Nilssons kronohemman "B". Hans gård blev istället bensinstationen Caltex i bild 9.
Bild 9. Abraham Nilssons gård "B" har blivit en bensinmack då E4 kom till byn. Ur artikeln "Caltex på Bruket".
På Hörneå Hemsida finns en del material som härrör från Abraham Nilssons sentida släktingar (förmodas) - dels artikeln "Allan Abrahamsson minns flottningen i Hörneån" och "Lars Abrahamsson – om Mencken". Lars var grävmaskinsexpert och har även bidragit med artikelmaterial om kanalen i Hörneån.
Här slutar denna tämligen komplicerade - och i mångas tycke - tråkiga artikel. Ett kommande nedslag ska dock göras i byn Bäcken (dagens Hörneå). Analyser av kartorna 1778 och 1842 sprider även ljus över vår egen by.
Gunnar Engström, 2025-10-22
Fotnot:
I denna artikel förekommer material hämtat från Lantmäteriets databas över historiska kartor. Angående regler för copyright att publicera sådant material - se fotnot till artikeln "Strandgården år 1685".
Besökare
Hörneå bys hemsida www.becken.se